Läckande packbox

Dagen började med mer regn. Mycket regn dessutom, nu spöregnade det verkligen. Tanken var att stanna hela dagen, men vi började prata om min läckande packbox i framgaffeln och att vi kanske skulle ge oss av i regnet mot närmsta stora stad och få det fixat.

Det gick några timmar och vi velade. Antingen skulle vi stanna kvar -allt i tältet var i princip snustorrt, eller så skulle vi passa på att packa nästa gång regnet avtog. Att stanna skulle betyda att sitta under tarpen och titta på regnet och floden som tycktes flyta högre och högre, eller att ligga i tältet och läsa och lyssna på musik. Två lika tråkiga sysselsättningar när allt man vill göra är att köra motorcykel, eller som det blivit mer och mer av nu -flugfiska.

Plötsligt blev det uppehåll och vi såg faktiskt en blå fläck uppe i skyn, och ett snabbt beslut att packa togs. Det blir en hel del prylar när man åker hoj, fiskar, fotar och har med sig kilo efter kilo med annan elektronisk utrustning. Allt ska ner på sitt ställe i packningen. Som jämförelse till denna gång så brukar vi vanligtvis snitta en och en halv timme från att jag går upp (jag sover längst) tills att vi rullar vidare. Regnet började smattra igen när det var dags att packa ner tältet, som faktiskt hade torkat nästan helt, men jag hann få ner det innan det blev blött igen.

Påpälsade med våra regnställ som vi nu har lätt tillgängliga i packningen åkte vi först till den lilla staden Los Lagos för att köpa fler av de goda pirogerna som vi åt dagen innan. De var tyvärr slut så vi fick nöja oss med sopaipillas med smält ost i. Sopaipillas är som en friterad tjock tortilla, smakar lite sött och kommer i lite olika storlekar och varianter, beroende på var man köper dem. Dessa var ca 20cm i diameter och fyllda med massor med ost. Två var av dessa och vi var proppmätta! Priset: ca 5kr/st.

Packboxen fortsatte läcka olja så för att inte få mer stänk på byxan och stöveln stannade jag och torkade av gaffelbenet. Vi körde i ca en timme i växlande regn och uppehåll till Valdivia, där vi tog in på ett jättemysigt litet hostal som hette Hostal Paris. Trådlöst internet på rummet är ett krav numera, vi måste ju kunna blogga och kolla upp saker. Roberto kollade snabbt upp vad nya packboxar från BMW kostade, och om det fanns några firmor i närheten (BMW skulle ha 15000 pesos /st visade det sig senare, ca 225kr/st 2010-02-19). Roberto hittade en firma som vi gick till, de skulle ha 50000 pesos för byte av två packboxar inkl material. Vi hade ju dock inte packboxarna än, men killen på verkstaden tipsade om en annan firma där han själv köpte grejer. Vi gick till denna firma och där fanns det lådvis med packboxar, det gällde bara att kolla vad vi hade för mått. Skulle det vara special var de tvungna att beställas.

Vi gick hem och kollade upp måtten på packboxen och monterade av framgaffeln som vi sedan gick tillbaka med till verkstaden. 54x41x11 (yttre diameter x innre diameter x höjd) var tydligen ett vanligt mått på packboxar så de fanns i lager (och kostade ca 5000 pesos/st = 75kr) men vi slog på stort och lät firman göra hela jobbet. Vi passade även på att köpa gaffelbensskydd, likadana som Roberto har på sin hoj, och allt som allt gick det på 60000 pesos (900kr 2010-02-19).

Verkstan ville ha fyra timmar att montera packboxarna så resten av dagen spenderade vi med att promenera runt staden. Vi hamnade mitt i en marknad och tydligen skulle det hållas konsert senare på kvällen. Vi gick också förbi Home Center som är motsvarigheten till Bauhaus för att köpa någon sorts regnhandskar. Det är inte så lätt att hitta sådana specialgrejer när man är i ett annat land och dessutom i en liten stad. Men vi hittade handskar! Arbetshandskar i vinyl, som passar perfekt utanpå våra crosshandskar. De var billiga också; 497 pesos vilket är ca 7kr. Vi kom hem igen datade lite och sedan hämtade vi gafflarna. Det var inga problem att få på gaffelbensskydden, även om det var lite bökigt i kvällsmörkret.

Nu kvarstår bara att se om SAE 10W gaffelolja ger rätt dämpning. Ett första test tydde på att dämpningen var avsevärt hårdare än innan.

Jonas

Författare: Jonas

Jag tillägnar denna resa min kära far, som på 70-talet körde runt på sin Honda CB750K i Europa. Jag tror farsan skulle hänga med på vår resa om han hade en hoj ;) Som rubriken antyder så heter jag Jonas. Jag föddes 1981 på Södertälje sjukhus och har sedan dess irrat omkring mestadels i Tumba. Bodde ett tag i Flemingsberg men har nu efter ett par vändor i Storvreten och Segersjö bott i Storvreten totalt ca sex år. Jag har jobbat med lite av varje och var inne på mitt elfte jobb innan jag sa upp mig i våras för att resa. Bland det roligaste jag har gjort, förutom att resa, har varit att köra skolklasser i turistbuss på äventyrsresor. Förutom alla jobb jag haft så har jag också hunnit med att pugga lite på KTH, dock så blev jag aldrig färdig men hoppas att få tid och lust till det. Precis som Roberto så värdesätter jag min fritid högt och det jag gillar att göra då är bland annat frilufsliv och modellflyg. Modellflygandet är än så länge ett substitut för att vara pilot vilket jag har velat i hela mitt liv. Jag är också intresserad av teknik och foto/video och hoppas kunna bli bättre på att både fota och redigera film. Det kommer bli mycket fotande och filmande framöver ;) Jag har också hunnit med att ha egen båt, eftersom jag gillar att fiska. Den är tyvärr såld numera och likaså är min första motorcykel.

Inspiration

Jag tittar väldigt mycket på film. Favoritgenre är sagofilmer som Harry Potter och Stardust, men framförallt storfilmer som Gladiator, The Rock och The Green Mile faller in i smaken. Ibland har det även hänt att jag läst en analog bok och då är det Munken som sålde sin ferrari som inspirerat mest. De filmer som inspirerat mig mest inför den här resan är:
  • Into the Wild
  • Babel
  • The Bucket List
  • Motorcycle diaries
  • Long way round med Ewan McGregor och Charlie Boorman
  • Long way down (se ovan)
Jonas Fors Lellkys Facebook-profil Se oxå Robertos sida. Just det. Maila mig på jonas@flyvardagen.nu om du vill berätta något roligt.

2 reaktioner till “Läckande packbox”

    1. Planderna för tillfället är att fortsätta söderut genom Argentina, och Chile igen, och sedan Argentina, Chile och Argentina igen. Man måste korsa gränsen flera gånger eftersom vägarna tar slut lite här och var. Det syns ganska bra på en karta.

      Efter det ska vi skynda till Buenos Aires och troligtvis fortsätta upp en sväng till Brasilien. Sen får vi se, tiden finns men pengarna tar snart slut…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *