Författare: Jonas

  • Testar att pinga twitter och facebook

    Om allt fungerar som det ska nu så ska flyvardagen.nu pinga ping.fm som i sin tur twittrar våra inlägg och lägger dem på facebook.

    Tror jag att det kommer funka? Kanske…

  • Första hjälpen och allmän sjukvård

    Något som man kanske inte tänker på, eller vill tänka på, är ju att man kan göra sig illa när man kör motorcykel. Man kan i-och-för-sig göra sig illa när som helst, så att ta med sig ett första-hjälpen-kit är ett måste för oss.

    Men att bara ta med plåster och bandage gör ingen nytta; man måste veta hur man använder dem om olyckan är framme.

    Vanliga sår relaterade till friluftsaktiviteter är enligt min erfarenhet skärsår, vrickningar och skrubbsår. Vanliga sår för motorcyklister vet jag inte, men jag kan tänka mig delar på kroppen som är extra utsatta såsom nacke, armbågar, knän, handleder och fingrar.

    Jag var själv med om två lindriga fall i somras, båda gångerna körde jag över min förmåga och olyckan var framme. Den ena gången skulle jag spinna loss på gräs med bakhjulet och skulle bara lägga lite broms fram (för att få bättre effekt) men det resulterade i att jag låste framhjulet. Hojen la sig ganska mjukt på gräset men jag klämde fingrarna på högerhanden mellan bromshandtaget och gasrullen. Jag kände också en sträckning i nacken på kvällen som senare gick över. Andra gången körde jag en militär-motorcykel över en liten sandhög i inte alls så hög fart och ramlade på samma sätt, men klämde fingrarna på vänster hand den gången. Att ha handskar med hårda knogar är en bra grej i dessa sammanhang, men överhuvudtaget så kör jag aldrig utan handskar. Även i väldigt låg fart så kan man skrapa sig allvarligt om man tar emot sig med händerna.

    Tillbaka till sjukvårdandet. Ikväll var vi hos Lucy som är Robertos mor och gick en kurs i bandagering och allmän sjukvård. Vi fick tips på hur man imobiliserade tummar, fingrar, armbågar och knän samt hur man kunde sätta bandage på olika sätt. Hon lärde oss även att tvätta sår och plåstra om skärsår och skrubbsår. Vi fick med oss en hel drös med bra grejer och tips därifrån så nu kan vi laga både små och stora sår om olyckan skulle vara framme!

    Tack Lucy!

  • Jobbat med bloggen

    Under kvällen har jag och Roberto tagit tag i lite sidor här på vår fina hemsida. Sidor som vi hoppas kommer knyta ihop allt lite mer.

    flyvardagen.nu är ju både en blogg och en hemsida, vad nu egentligen skillnaden är… 🙂

    Hur som helst så tycker vi det är kul med planering och utrustning och därför har vi skapat ett par sidor för det.

    Tills vi har skapat lite ordning och reda bland våra utrustnings-sidor och planerings-sidor kan man titta på några av dem här.

    Vår planeringssida håller på att ta form!

    IKK, Motorcyklarna, vår videokamera.

  • Fly vardagen för en stund

    Någon sa att det hade varit tre soltimmar totalt i november. Idag fick vi ett par timmar till och det var fantastiskt!

    Vi var ett par kompisar som åkte ut till Sveriges bästa café, Café Rosenhill i Grödinge för att ”fika upp oss” innan vi skulle ut på en båt-tur till vår favorit-ö.

    När vi kom till cafét var det, till min förvåning, fullt på parkeringen. Dagens fina väder bjöd tydligen till motorcykelföre och det var bokstavligen fullt av motorcyklar på parkeringen (och på vägen dit).

    Efter fikat åkte vi ut till min favorit-ö och högg ved och eldade lite, jag var desvärre tvungen att åka och avnjuta en fantastiskt middag med ett par andra vänner efter det.

    Allt i allt en fantastisk dag!

  • November -den svenska sommaren är slut

    De första människorna som kom till Sverige måste rimligtvis ha kommit i juni eller juli.

    Om jag kom till Sverige för första gången och det var november skulle jag nog vända i dörren och ta första flyg någon annanstans. Jag har inte tänkt på det så mycket förut, men usch vilket deprimerande klimat vi har när sommaren verkligen är slut! Jag kommer i-och-för-sig ihåg ett flertal höstar när jag tappat lusten och varit trött, men nu när det inte är så lång tid kvar tills vi ska åka till solen igen känner jag verkligen att jag inte kan stanna.

    Okej nu är det kanske lite extremt eftersom jag inte har något jobb för tillfället. Jag kanske borde vara tacksam för att jag inte måste någonting utan istället har väldigt mycket att se fram emot, men ändå känner jag mig rastlös och orklös. Idag sov jag till kl 14. Nu, ett par timmar senare är det kolsvart ute.

    Vad är det egentligen jag vill säga med det här inlägget? Jo, att jag tror jag kommit fram till att jag skulle må mycket bättre om jag fick mer sol på mig. Lillebror Nicklas har levt så de senaste åren. Han tillbringar sommaren i Sverige och vintern i Thailand.

    Jag ska inte dissa den Svenska vintern helt -den är fantastisk den med, när det är snö och kallt. Det tråkiga är väl att vi aldrig kan veta när det inträffar. Det gäller väl i-och-för-sig även den svenska sommaren (observera att jag skriver den svenska sommaren och inte bara sommaren), det  svenska folket blir som tokiga när det är fint väder på sommaren. I andra länder är det bara sommar.

    Tänk att leva i ett land där man vet att det är bra väder på sommaren.