Blogg – Sida 32 – Fly vardagen

Rastlöshet och ensamhet

Jag fyller mina dagar med jobb. Jag fyller mina fritid med aktiviteter. Jag fyller och fyller. Men ändå så kliar det överallt nästan alltid. Hjärnan går på högvarv. Jag vill göra allt på en gång. Allt ska ske nu och det är svårt att ge sig till tåls. Det slutar ofta med att det inte blir mycket gjort vilket leder till mer rastlöshet. Kan ibland längta till en lugn hemmakväll framför tv:n fast jag vet att bara tanken på att inte ha något att göra får det att börja klia. Ofta behöver det inte vara något stort som krävs för att det ska sluta klia. Att umgås med vänner t.ex. Efter träning kan jag också slappna av. Det viktigaste är att det händer något, eller att jag är fysiskt utmattad 🙂

Ensamhet är något jag eftersträvar samtidigt som jag avskyr det. Jag vill ha kakan och äta den för att använda en klyscha. Jag vill vara självständig och kunna göra precis som jag vill, när jag vill. Och det vore ju så smidigt om alla andra bara stod på stand-by och vi kunde ses när jag kände för det. Så funkar det ju givetvis inte. Jag trivs bäst med människor omkring mig, men jag är väldigt bra på att gömma mig för dem. Liten ond cirkel det där.

När jag reser så är rastlösheten och ensamheten där ibland, fast inte alls lika påträngande. På resande fot händer det nästan alltid något och man träffar och umgås med folk precis när man vill. Jag klarar av ensamheten och uppskattar den enormt då. Att bara promenera omkring en hel dag och bara fotografera är underbart. Men jag har märkt att även på resande fot så kan rastlösheten slå till. Så fort något blir för alldagligt. Att ligga på stranden hela dagarna låter underbart…och det är det…i ungefär två dagar. Sen måste det hända något.

Kanske dags att någon ger mig en diagnos…jag vill ha minst 11 bokstäver…F-L-Y-V-A-R-D-A-G-E-N… 😉

Försöker få klarhet

Jag sitter och ringer runt till våra kära försäkringsbolag för att få klarthet i vad som gäller våra försäkringar utomlands.

Det är alldeles fantastiskt att vi är med i EU, för då är allt jätte-enkelt när man ska resa till -vänta nu? Sydamerika?! Ja; Sydamerika! (det ligger inte i EU)

Flera personer har under dagen förklarat för mig hur enkelt det är med rutorna på registreringsbeviset. Rutan märkt exempelvis ”F” är alltid fordonets registreringsnummer osv. I EU ja, inte nödvändigtvis i Sydamerika…

Mitt problem fram tills idag har varit att utröna om vår fina fordonsförsäkring från IF gäller i exempelvis Chile och Argentina, och upprepade gånger har jag fått veta att trafikdelen gäller men inte kaskodelen (stöld, brand osv). Men idag kom domen; Det enda försäkringen faktiskt gäller för är personskada (på mig och Roberto) alltså inget ansvar, stöld osv. Det känns ju trefligt att betala för en försäkring det sista man gör innan man åker som inte ens gäller. Personskydd har vi via vår eminenta utlandsförsäkring från Länsförsäkringar för övrigt.

Vidare så kan vi inte heller få våra registreringsbevis på Spanska eller Engelska eftersom de följer EU-standard och då ska det ju inte behövas. Vad trött jag blir. Ej heller kan vi få ut försäkringsbreven på Engelska eller Spanska, eftersom man följer ”gröna-kort-systemet” (som bara fungerar i EU). Men ett sånt har IF skickat ut, vad vi nu ska med det till.

Nu ska jag ta en paus och få lite annat gjort.

Motorcyklarna på väg!

Så är de äntligen på väg. Första anhalten blir Göteborg och därifrån till Valparaiso, Chile! Känns väldigt roligt, nervöst, tomt och konstigt på samma gång. Tänk att om en månad så får vi packa upp dem på andra sidan jordklotet.

Vi är framme i Chile den 1:a december och motorcyklarna ska enligt fraktsedeln vara framme den 13:e december. Hur vi ska klara oss alla de dagarna utan motorcyklarna vet vi inte…vi kanske får panik och hyr ett par 250cc dirtbikes för att hålla oss sysselsatta 🙂 Å andra sidan så är det i princip högsommar i Chile just nu och vi har inte några större problem med att lägga oss på en fin sandstrand och bara vänta.

Nu när hojarna är på väg kan vi skifta fokus till att planera själva resan lite mer. Vi har precis sett klart dokumentären ”Long Way Round” med Ewan McGregor och Charlie Boorman och det minsta man kan säga är att vi är sjukt sugna på att sätta oss på våra hojar och bara köra 🙂

Bildspel

Packat och klart!

Idag har vi varit sådär duktiga som man är ibland då man gör någonting riktigt roligt!

Vi började dagen med att sprida ut all vår packning på Robertos vardagsrumsgolv för att få en överblick. Min största farhåga har hela tiden varit att vi skulle ha för mycket prylar med oss så att det helt enkelt inte får plats i väskorna, och då skulle vi heller inte kunna köra allting från hamnen på en gång!

En annan anledning till att vi först spred ut allt var för att packa ner en sak i taget och skriva upp varje pryl på en lista. Egentligen två listor faktiskt; en till oss själva för att hålla reda på vad vi har skickat med båten och vad vi ska ta med oss på flyget, och en lista som innehåller de dyraste prylarna (motorcyklarna bland annat 😉 ) som ska in till fraktfirman som försäkringsgrund. Vi vill ju inte vara ofärsäkrade. Det är ännu inte helt klart om vi ska välja fraktfirmans försäkring eller om vi ska hinna hitta en annan.

När vi packade ner allt i väskorna som vi komprimerat, förutom ställen (de ska vi ju ha på oss), blev jag väldigt lättad när det visade sig att vi faktiskt har lite plats kvar. Det blev inte knökfullt som jag hade trott!

Nu till själva packandet av lådan. Två av sidoväskorna staplade vi på varandra bak, mellan hojarna. Två av sidoväskorna fick stå mellan framgaffeln och motorn, en under varje hoj. De lösa framhjulen ställde vi längs med ena sidan och la liggunderlagsmaterial (vad heter det egentligen?) mellan, och knöt ett snöre som hjulet fick som stöd tills väggen kom på plats.

MC-ställen packade vi i våra stora (109 liter) vattentäta packrullar från Ortlieb. En hade vi sedan i somras, tack John för att jag får låna den!, en är införskaffad från Ava. Hjälmarna ligger i toppboxarna, som i sin tur ligger upp-och-ner ovanpå hojarna. Våra stövlar är bland annat intryckta mellan bakhjul och bakskärm, eller jag vet att två av dem är det i alla fall. Roberto såg du de andra två?

Nu kan vi konstatera att det tar två personer två dagar att ställa ner två motorcyklar i en låda.

Men bara för att vi jobbat hårt i två dagar med packningen betyder det inte att vi är trötta på motorcyklar, tvärt om! När vi kom hem från garaget såg vi de två första delarna från Long Way Round, med Ewan McGregor och Charlie Boorman. De hade ett helt team som fixade allt åt dem. De fick till och med gratis motorcyklar. Nu kan vi visa hur enkelt det är för två (nästan) vanliga killar att göra samma sak, själva.

Bildspel

Nerpackning av motocyklarna

Så var det äntligen dags att packa ner motorcyklarna i en låda!

Själva lådan har vi fått kämpa med en hel del för att få rätt. Det är inte bara att bygga en låda och sen köra utan det är speciella regler som måste följas. Läs tidigare inlägg om vårt lådbygge (Del 1, Del 2, Del 3). Inom kort kommer en sida om emballering med det vi lärt oss.

Vi började med att tömma motorcyklarna på olja och bensin. Varken jag eller Jonas har tidigare meckat med motorcyklar så allt tar minst dubbelt så lång tid. Vi upptäckte dock ganska snabbt att ingenting är speciellt svårt. Vi har reparationsmanualen som hjälp och där står allt väldigt utförligt och med bilder.

Vi ställde upp motorcyklarna bredvid bottenplattan och fick en liten olustig känsla i magen…”shit, vad liten den ser ut”. Hur ska detta gå? Bara att köra på, vi hade ju trots allt måttat upp lådan tidigare på ett ungefär, så vi ”visste” att de fick plats.

Vi plockade bort sidospeglar, blinkers och vindruta för att motocykeln skulle bli så låg som möjligt. Rullade upp den första, plockade bort framhjulet och spände fast den med remmar på bottenplattan. Låter enkelt va? Tog bara 6 timmar ungefär 🙂 Dags för nästa hoj, upp på bottenplattan, bort med framhjulet och spänna fast. Mycket enklare denna gång…tog bara 3 timmar!

Nu ska vi börja packa ner all packning i väskorna och sen ska de också in i lådan…det borde få plats 🙂

Bildspel