The world's a playground
Ett par veckor efter den stora flytten inser jag nu att jag inte alls ska bo hos mamma. Jag har bara lånat en säng här och alla saker jag fick med mig hit ska nu ner i lådor och packas undan.
Det enda som ska vara kvar i rummet som jag lånar är sängen och lillebrors prylar.
Mitt liv börjar nu krympa till att få plats i endast en flyttlåda, för att om ca två veckor packas ner i två ryggsäckar… Spännande och konstigt!
Till skillnad från Roberto som bara lallar hela dagarna 😉 så jobbar ju jag in i det sista innan resan. Jag kommer sluta en fredag och vi åker på en söndag. Time is of essence!
Varje vardag måste jag hinna med saker efter jobbet. Jag har nog aldrig levt så strikt efter min kalender som nu. De kan vara småsaker som att hämta något, eller fixa en grej eller sy ett par byxor, eller ta en vaccinationsspruta. Massor av småsaker blir mycket att göra och dessutom på kort tid.
Eventuellt måste jag dessutom åka bort med jobbet ett par dagar eller en hel vecka, nu när det bara är drygt två veckor kvar till avresa! Då försvinner de dagarna och planeringen blir en aning mer kruxig.
Jag tror jag börjar känna av något som de flesta refererar till som resfeber!
Tiden går fort när man har roligt -och när man har ett mål. Vårt mål har ju hela tiden varit så långt in i framtiden så det nästan känts overkligt. Alla delmål på resan fram till resan har mer eller mindre varit måsten och ett efter ett är de nu avklarade. Roberto är klar i skolan, vi har båda flyttat hem till våra mammor och jag har bara en vaccinering kvar.
Aldrig har det känts så läskigt och overkligt som det gör nu bara dagar ifrån målet. Dagar! Vi har räknat år, månader och veckor. Nu är det 21 dagar kvar. Vad kommer hända sen? Efter den 22:a februari? I kalendern är det bara tomt. Kompisarna börjar inse att det nog är dags att ”ta en öl” eller ”ta en fika” snarast. -Snart är vi inte kvar i landet.
Nu ska jag sova och imorrn är det måndag och början på en ny vecka som bara susar förbi.
Jag ringde till Länsförsäkringar och beställde en hemförsäkring och en reseförsäkring (tillfällig utlandsvistelse). So far so good.
När försäkringsbreven kom hem några dagar senare läste jag på första bladet att man skulle kontrollera att allt verkade rätt och riktigt. Jag och Roberto läste tillsammans igenom de båda breven och självklart var det ju fel.
Till skillnad från hur det har varit tidigare med hemförsäkringar så gäller from 2007-05 att de som försäkringen (Länsförsäkringar) ska omfatta måste vara folkbokförda på adressen som försäkringen ska täcka.
Jag är folkbokförd på adressen men inte Roberto, och eftersom vi antog att han, i egenskap av att vara min ”sambo”, skulle vara inkluderad i försäkringen så var han i och med den nya ändringen inte det.
Reseförsäkringen var också feltecknad. Den var tecknad från och med avresedatum och inte från och med den 46:e dagen (hemförsäkringen ska täcka de 45 första dagarna).
Jag ringde upp Länsförsäkringar och fick veta att om Roberto tecknar hemförsäkringen istället för mig, så gäller den även för honom eftersom han är försäkringstagaren. Och eftersom jag är folkbokförd på adressen så är automatiskt även jag försäkrad. Vilken byråkrati. Jag såg även till att reseförsäkringen blev rätt.
Om vi inte hade sett detta och det skulle hänt något på resan så skulle troligtvis inte Roberto varit försäkrad, även fast han stod med på försäkringsbrevet för reseförsäkringen.
Du vet vem jag menar… Kommer sakna dig 😉