Jag undrar vad jag skulle föredra om jag fick välja; att gå hemma som Roberto och få dagarna att gå genom att ta promenader i det fina vädret eller att jobba med att på något konstigt sätt försöka slutföra ett arbete som ingen ändå ska ta över?

För tillfället får jag dagarna att gå genom att… -ja hur får jag egentligen dagarna att gå?

Jag åker till och från jobbet varje vardag och däremellan sitter jag framför min dator. Jag svarar på mail och löser en del uppgifter kortsiktigt, med en överhängande tanke i bakhuvudet att det är helt i onödan.

Det enda roliga nu är det jag knappt har tid med; att träffa de människor jag ska lämna här hemma när vi åker. Och det känns både bra och dåligt. Bra för att jag gillar dem helt enkelt men dåligt för att det på något sätt känns onödigt eftersom jag ändå ska åka ifrån dem. Jag hoppas några av dem försöker hålla kontakten med oss så som jag själv ska försöka göra. Jag hoppas också att några av dem kommer och hälsar på oss, speciellt när hemlängtan blir för jobbig.