Tagg: San Carlos de Bariloche

Nätterna har blivit kallare och kallare vilket gjort att vi tagit på mer och mer kläder. Vi har lite halvhjärtat letat efter någon typ av fleecefilt att stoppa i sovsäcken för att slippa ta på oss alla dessa kläder men utan större framgång. Inte heller i Villa Angostura lyckades vi hitta filtar men jag köpte ett par gore-tex windstopper handskar för 200 kr som var helt underbara. Så nu är vi bra utrustade när det gäller handskar också inför södra Patagonien. Inte för att jag tror att det kommer att behövas alls då det troligen kommer att vara blå himmel och sol hela vår vistelse där

Lunchen denna dag blev en höjdpunkt. Vi stannade till vid en Parillana (Steakhouse typ) för att se vad de hade att erbjuda. Kött var svaret. För 90 kr/person fick vi en stor bit ”Ojo de bife” (rostbiff) + riktig potatismos + bröd med vitlöksmör och dricka. Köttet var så mört att man kunde mosa det mot gommen och smaken var sagolik. Mätta och belåtna åkte vi vidare och kom till San Carlos de Bariloche. En mycket fin stad med fantastiskt fina stugor och villor vart man än vände blicken. Det mesta var dock stängt i själva staden då klockan var runt fyra. Baserat på skyltarna i några av skyltfönstren så verkar de flesta affärer ta siesta mellan klockan ett och halv fem. Sen har de öppet till nio-tio på kvällen.

Nationalparken Nahuel Huapi är en enorm nationalpark som vi kommit in i direkt från Chile. Bariloche ligger också i parken och den sträcker sig en bra bit norr och söder om staden också. Vi rörde oss söderut och körde in vid en grusväg som skulle ta oss till sjön ”Fonk”. Vid början av vägen fanns en betalstation där det stod att det kostade 30 pesos (60 kr) per person att komma in i parken. Vi fick dock beskedet av en trevlig kvinna att de som tog betalt redan åkt hem så vi fick komma in gratis. Varför inte hon kunde ta betalt som ändå jobbade där var ett litet mysterium. Inget vi frågade dock då vi var glada att slippa betala.

Vi fick en karta och lite information om vart saker och ting låg. Vi såg att det fanns en gratiscamping och begav oss ditåt. Den var lite gömd vilket gjorde den ganska svår att hitta och det tog oss en bra stund att hitta den. Fördelen var att vi hade den helt för oss själva sen. Om man inte räknar med två enorma fåglar som bodde i ett träd ett par meter från tältet och som inte verkade det minsta oroade av vår närvaro utan lugnt gick omkring på promenader då de verkade tycka att det var för jobbigt att flyga överallt.