Mitt livs största beslut.

Det här skrev jag egentligen på vår resesida på backpacking.se den 29/9 men nu har vi ju en egen blogg so here it goes:

Idag tog jag modet till mig. Jag bad att få prata med Tomas, min närmsta kollega. Vi gick och satte oss i ett konferensrum och jag visste inte alls var jag skulle börja. Hur berättar man för någon att man ska ändra på hela sitt liv?

Han undrade vad jag ville prata om och jag sa att jag inte visste var jag skulle börja. Så jag sa det bara rakt ut: -”jag ska på en resa, och jag åker om fem månader”.

Tomas tittade lite på mig och såg lite undrande ut. Han var inte så förvånad egentligen eftersom jag för någon månad sedan berättat att jag sparade pengar ”till en stor grej”.

Vi pratade lite om vad detta innebär för mitt jobb. Sen kom vi fram till att jag skulle försöka att söka tjänstledigt, även fast vi båda trodde att jag inte skulle få det.

Vårt lilla möte tog slut och jag satt som på nålar medans jag letade reda på en tjänstledighetsblankett. Jag fyllde i blanketten och la den i ett kuvert som jag la på chefens skrivbord.

Chefen var inte på kontoret just då så jag jobbade vidare. Efter en stund så kom han in och satte sig på sin arbetsplats. Jag såg att han kollade lite snabbt på mitt kuvert men ingenting hände. Han gick på lunch. Jag gick på lunch. Jag kom tillbaka från lunchen. Han kom tillbaka från lunchen och efter en liten stund så såg jag att han öppnade kuvertet.

Vid det laget fanns det ju ingen återvändsgränd. Jag hade avslöjat mig. Vad skulle han säga? Vad skulle jag säga? Jag ångrade mig lite. Kanske skulle jag ha pratat med honom först och sedan lämnat över blanketten så att det blev lite mindre formellt.

Han kom över till min arbetsplats. Jag såg det i ögonvrån, men jag var för rädd för att titta upp. Hade jag tur så skulle han bara till kopiatorn eller prata med någon annan men då hörde jag honom säga: -”Jonas, kan jag prata med dig en liten stund”. Shit. -”Javisst”. Jag log säkert så konstigt så jag måste sett ut som en smurf.

Vi gick in och satte oss i ett litet konferensrum och nu var det blandade känslor. Som tur var så är han rak på sak, och dessutom trevlig så ett lugn innfann sig. Vi började prata om varför jag skulle ta tjänstledigt och jag sa bara som det var. Rakt ut. Inga krusiduller. Sen fick jag en respons som jag inte alls var beredd på. Han tyckte jag gjorde helt rätt. Sticka medans man är fri. Inget som håller en kvar. Förutom mitt livs bästa jobb då…

Så nu är det på gång. Fem månader kvar. Jag skulle få beskedet på min ansökan i veckan, men varken jag eller chefen tror jag får det beviljat. Det handlar liksom om för lång tid. I fältet för tjänstledighetens längd skrev jag 15 månader. Vem vet vad som hänt efter det? Eller vem vet ens hur länge vi är borta?

Jonas

Författare: Jonas

Jag tillägnar denna resa min kära far, som på 70-talet körde runt på sin Honda CB750K i Europa. Jag tror farsan skulle hänga med på vår resa om han hade en hoj ;) Som rubriken antyder så heter jag Jonas. Jag föddes 1981 på Södertälje sjukhus och har sedan dess irrat omkring mestadels i Tumba. Bodde ett tag i Flemingsberg men har nu efter ett par vändor i Storvreten och Segersjö bott i Storvreten totalt ca sex år. Jag har jobbat med lite av varje och var inne på mitt elfte jobb innan jag sa upp mig i våras för att resa. Bland det roligaste jag har gjort, förutom att resa, har varit att köra skolklasser i turistbuss på äventyrsresor. Förutom alla jobb jag haft så har jag också hunnit med att pugga lite på KTH, dock så blev jag aldrig färdig men hoppas att få tid och lust till det. Precis som Roberto så värdesätter jag min fritid högt och det jag gillar att göra då är bland annat frilufsliv och modellflyg. Modellflygandet är än så länge ett substitut för att vara pilot vilket jag har velat i hela mitt liv. Jag är också intresserad av teknik och foto/video och hoppas kunna bli bättre på att både fota och redigera film. Det kommer bli mycket fotande och filmande framöver ;) Jag har också hunnit med att ha egen båt, eftersom jag gillar att fiska. Den är tyvärr såld numera och likaså är min första motorcykel.

Inspiration

Jag tittar väldigt mycket på film. Favoritgenre är sagofilmer som Harry Potter och Stardust, men framförallt storfilmer som Gladiator, The Rock och The Green Mile faller in i smaken. Ibland har det även hänt att jag läst en analog bok och då är det Munken som sålde sin ferrari som inspirerat mest. De filmer som inspirerat mig mest inför den här resan är:
  • Into the Wild
  • Babel
  • The Bucket List
  • Motorcycle diaries
  • Long way round med Ewan McGregor och Charlie Boorman
  • Long way down (se ovan)
Jonas Fors Lellkys Facebook-profil Se oxå Robertos sida. Just det. Maila mig på jonas@flyvardagen.nu om du vill berätta något roligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *