På Koh Tao…igen!

Sen lyxvistelsen på Longtail Beach Resort har vi tagit det lugnt här på Koh Tao och hunnit med en hel del dykning men även ett par långa promenader. Riktigt kul att dyka med Nicklas! Eftersom han är divemaster blir vi en egen grupp och kan simma runt precis hur vi vill :) Har tagit galet många bilder och filmat en hel del under vattnet.

För ett par dagar sedan gick vi till ”Mango Bay” för att snorkla. Vi berättade för tjejen vi hyrde fenor av att vi skulle gå dit. ”Walk?! No! That’s very far!!”, sa hon med en uns av panik i rösten. Roligt med tanke på att ön från norr till söder är typ 8 km…så det kan rent avståndsmässigt aldrig vara riktigt långt någonstans. Vi promenerade iväg och c:a en timme senare och otaligt många höjdmeter upp och ner senare var vi framme.

Snorklingen var helt underbar. Vi hittade ett stort fiskstim som håller till på mellan 5-10m djup och lekte med fiskarna i någon timme. Svårt att beskriva känslan av att simma in i ett fiskstim och bli helt omringad av tusentals fiskar som långsamt simmar runt en. Overkligt och helt fantastiskt. Idag blir det mer snorkling, hoppas på bra siktdjup och fina fiskar.

Thailand är underbart. Även om just de här öarna ger en idyllisk bild av Thailand. Man ser ingen fattigdom eller elände då i princip alla som bor här jobbar med turister på ett eller annat sätt. De jobbar hårt med långa dagar men de vi pratat med trivs riktigt bra. Det är tyvärr inte lika lätt i andra delar av landet och vi kommer säkert få se mer av detta när vi rör oss på fastlandet.

Det jag gillar mest är alla som ler med hela ansiktet. Vilket är i princip alla. Ett leende som inte bara involverar mungiporna och aldrig når ögonen utan ett leende som delar hela ansiktet med ögon som skrattar. De må leva ett hårdare och enklare liv, men de lever så mycket mer intensivt, glatt och i stunden.

Som ni märker har vi inte kommit så långt rent geografiskt på vår stora resa. Efter mer än en månad har vi varit på Koh Tao, Koh Phangan och…ja just det, ett par timmar i Bangkok. Men vi är inte ledsna för det! Bara det att om vi fortsätter i den här takten kommer vi inte ha lämnat Sydostasien förrän 2012 😉

Planen som den ser ut just nu är att lämna Koh Tao imorgon för att åka till Bangkok. Där har vi en ambition om att utforska staden, trots att det kommer att vara mellan +35-40 grader. Efter kanske en vecka där ska vi till lite andra öar, Koh Samet och min favvo-ö Koh Chang. Sen är det dags att lämna Thailand och ge oss in i Kambodja.

Just det, har börjat titta på Planet Earth nu och listan över ställen att besöka blir inte kortare direkt :)

Ha de bäst och hoppas våren sätter fart på riktigt!

Tredje dagen i paradiset

Hej!

Här kommer en liten rapport från oss på Koh Tao. Shit vad mycket roliga saker det finns att göra. Mycket roligare än att sitta och blogga hela dagarna 😉 Men eftersom alla andra som rest (ingen nämnd John) har varit så usla på det så ska vi rapportera så ofta vi kan. Nu är klockan mitt i natten och jag sitter i vår bungalow och skriver i sängen. Roberto små-vilar lite, han har varit lite krasslig idag men det är inget allvarligt. Våra magar håller på att anpassa sig verkar det som och den thailändska maten (som smakar fantastiskt i munnen) är verkligen ett mandomsprov för resten av kroppen.

Igår var vi duktiga och gick upp med tuppen klockan nio och Lillebror Nicklas kom förbi och tog med oss till Coffee Boat för lite frukost. Coffee Boat är ett litet hak som ligger precis vid vårt bungalow-komplex och de serverar frukost, lunch och middag.

Efter frukosten hyrde jag och Roberto varsin moppe och Nicklas tog med oss på ”safari”. Vägarna här på ön är helt fantastiska! På vissa ställen är det så brant så man får bogsera upp moppen med helikopter. Min moped hade en ovana att få motorstopp stup i kvarten pga dålig tomgång och Robertos hade ganska dåliga bromsar. Men men vi körde så det rök ändå. Efter någon timme hade vi kört runt lite och hamnat på lite olika ställen. Ett ställe var hur fint som helst: ägaren som kom från Burma berättade att det bara hade funnits i tio månader. Det var hur idylliskt som helst med små broar och gångar nedför en sluttning i djungeln. Där stannade vi och tog varsin lemon shake. Precis vad man behöver i 30-gradig värme.

När vi var tillbaka på Sairee så åt vi lunch på Blue Wind. Jag är helt frälst i (riktig) thaimat nu :) Vi packade om väskorna (med andra ord: vi bytte ut kameraväskorna mot ryggsäckarna) och tog med oss lill-kameran med undervattenhuset och badgrejerna. Nicklas fixade snorkelutrustning på dyk-klubben. Sen tog vi mopparna till Shark Bay. Shark Bay antyder ju att där finns haj och mycket riktigt så såg vi flera hajar ute på ca fem meters djup. Det var HELT FANTASTISKT! Nicklas har dykt här på Koh Tao i fyra månader och sett massor av fiskar och annat i vattnet men inte någon havssköldpadda och vad passar då bättre på vår premiärtur än att en havssköldpadda kommer simmandes. Behöver jag skriva att det var helt fantastiskt? Galet vad häftigt att se med egna ögon. Man kan inte föreställa sig förrän man sett sånt själv. Tyvärr tog batterierna slut i kameran just då, men vi hoppas på fler sköldpaddor.

Efter snorkelturen tog vi vägen förbi Sunset view (en utkiksplats med en liten bar). Däruppe satt vi och mös en stund med varsin white russian (nej Roberto drack inte drink han tog en cola -för övrigt verkar det vara fel på Roberto för han har inte druckit te sedan vi åkte hemifrån) innan vi begav oss hem för dusch och middag. Tror vi åt på Coffee Boat då. På kvällen blev det lite film på Choppers och Roberto gick hem lite före mig och bror så vi tog en öl på stranden och sedan gick vi hem var för sig. Jag åt en thailändsk pannkaka med banan och nötcreme på. Galet gott är det och väldigt sött. Tandkräm går åt som smör i solsken.

Idag blev det lite sovmorgon och sen frukost. Jag åt en kycklingbagett med coffee shake och orange shake. Vem var det som sa att det inte fanns kaffe i Thailand? -Det finns ju coffee shake! 😉 Roberto var lite krasslig så jag och Nicklas drog till hamnen (Mae Haad) och shoppade lite. Det har ju inte jag gjort på sådär ett par år och nu när priserna var i baht så var det skitkul. Man handlar lixom det man vill ha och skiter i vad det kostar.

Ett par saker att tänka på om man åker hit:

• ta inte med någon mingvas, de kastar av väskorna från båten så den skulle nog bara gå sönder.

• man behöver faktiskt inte inte ta med någonting. Allt finns här, speciellt coffee shake. Man kan i princip åka hit naken med ett visa-kort.

• solen är jättenära, bara några meter faktiskt. Så solskyddsfaktor betong är att rekommendera (jag har faktiskt inte bränt mig än tack-och-lov).

• man blir kär. Tror inte jag skulle klara av att åka härifrån efter bara en-två veckor.

Just det -vi har inte hittat Gösta.

Ha det bra där hemma allihopa!