Alla känslor i en härlig mix. Dagen för avresa närmar sig snabbt. Känns overkligt att tänka sig att i detta nu så guppar våra motorcyklar sakta med säkert (hoppas vi) mot Valparaiso i Chile.
Har precis tittat på första avsnittet av ”Long way down” där Ewan McGregor och Charley Boorman ska åka motorcykel genom Afrika. Det är deras andra stora resa, den första tog dem jorden runt. Riktigt kul att se, speciellt med tanke på att vårt äventyr startar om ungefär två veckor. Så fort man får se när de åker riktigt kliar det i kroppen, vi vill sitta på våra motorcyklar nu!
Fram tills nu har fokus legat på att få iväg motorcyklarna och att kolla så att vi har de papper som behövs. Det vi har varit lite osäkra på är hur det kommer att gå att fixa trafikförsäkring i Chile. Men efter att ha läst en massa forum-trådar på Horizon Unlimited så känner vi oss relativt säkra på att vi kan fixa detta på plats. Det gäller bara att ha med sig fina dokument
Nu kan vi äntligen skifta fokus till själva resan. Känns som om den hamnat lite i skymundan i allt pappersarbete. Har börjat läsa på om Chile, Argentina och Patagonien. Som alltid när jag läser guideböcker blir jag galet sugen på att resa. Det är som om orden tar tag i mig rent fysiskt. Jag kan knappt sitta still när jag läser om Patagoniens vidsträckta slätter, underbart fiske, snustorra öknar och turkosblåa sjöar. När jag sen kommer till ett avsnitt som handlar om en grusväg på 1240 km kan jag knappt fortsätta läsa…låter för bra för att vara sant
Är otroligt glad och förväntansfull.
Underbart!