En glädjens tid

Idag satt jag återigen på en hoj! Dock inte min egen. Vilket jag kan leva med då jag trots allt befinner mig på en paradisö på Thailands östkust. Koh Tao må vara en ganska liten ö men den har det mesta.

Att åka hit är lite som att åka på en all-inclusive charterresa. Det kräver lite jobb att ta sig hit men väl här finns dock allt man skulle kunna önska sig + lite till (som t.ex minigolf).

Idag gick jag och Per klart en fridykningskurs hos Apnea Total. Det var kul att testa gränserna lite under kursen och på bara två dagar kan jag nu fridyka ner till 20 meter…och känner att jag definitivt kan gå djupare.

När kroppen börjar ropa efter luft och man fortfarande är på väg neråt så krävs det lite viljestyrka att fortsätta. När man sedan når 20 metersmarkeringen gäller det att behålla lugnet och fortsätta vara avslappnad när man börjar simma uppåt igen. Man märker dock ganska snabbt att man har mer luft i sig än man tror och att det mest är huvudet som sätter sig i vägen. Kursledaren Luca var mycket trevlig och kursen rekommenderas för den som gillar att testa sig själv lite.

Efter kursen hyrde jag en liten kawasaki 140cc och gav mig tillsammans med Per och hans flickvän ut och utforskade ön lite. Med hojen fick man även en underbar off-road hjälm vars tryck jag funderar på att överföra till min egen hjälm hemma.

Middagen idag bestod av ångkokt fisk, kycklingspett, vitlöksbröd, en lime-shake samt lite annat smått och gott. Imorgon blir det lite mer hoj, lite snorkling och säkert massa god mat.

Kort sagt flyr jag vardagen ganska rejält just nu.

Fler bilder och kanske någon videosnutt kommer!

Och just det. God jul!

På Koh Tao…igen!

Sen lyxvistelsen på Longtail Beach Resort har vi tagit det lugnt här på Koh Tao och hunnit med en hel del dykning men även ett par långa promenader. Riktigt kul att dyka med Nicklas! Eftersom han är divemaster blir vi en egen grupp och kan simma runt precis hur vi vill :) Har tagit galet många bilder och filmat en hel del under vattnet.

För ett par dagar sedan gick vi till ”Mango Bay” för att snorkla. Vi berättade för tjejen vi hyrde fenor av att vi skulle gå dit. ”Walk?! No! That’s very far!!”, sa hon med en uns av panik i rösten. Roligt med tanke på att ön från norr till söder är typ 8 km…så det kan rent avståndsmässigt aldrig vara riktigt långt någonstans. Vi promenerade iväg och c:a en timme senare och otaligt många höjdmeter upp och ner senare var vi framme.

Snorklingen var helt underbar. Vi hittade ett stort fiskstim som håller till på mellan 5-10m djup och lekte med fiskarna i någon timme. Svårt att beskriva känslan av att simma in i ett fiskstim och bli helt omringad av tusentals fiskar som långsamt simmar runt en. Overkligt och helt fantastiskt. Idag blir det mer snorkling, hoppas på bra siktdjup och fina fiskar.

Thailand är underbart. Även om just de här öarna ger en idyllisk bild av Thailand. Man ser ingen fattigdom eller elände då i princip alla som bor här jobbar med turister på ett eller annat sätt. De jobbar hårt med långa dagar men de vi pratat med trivs riktigt bra. Det är tyvärr inte lika lätt i andra delar av landet och vi kommer säkert få se mer av detta när vi rör oss på fastlandet.

Det jag gillar mest är alla som ler med hela ansiktet. Vilket är i princip alla. Ett leende som inte bara involverar mungiporna och aldrig når ögonen utan ett leende som delar hela ansiktet med ögon som skrattar. De må leva ett hårdare och enklare liv, men de lever så mycket mer intensivt, glatt och i stunden.

Som ni märker har vi inte kommit så långt rent geografiskt på vår stora resa. Efter mer än en månad har vi varit på Koh Tao, Koh Phangan och…ja just det, ett par timmar i Bangkok. Men vi är inte ledsna för det! Bara det att om vi fortsätter i den här takten kommer vi inte ha lämnat Sydostasien förrän 2012 😉

Planen som den ser ut just nu är att lämna Koh Tao imorgon för att åka till Bangkok. Där har vi en ambition om att utforska staden, trots att det kommer att vara mellan +35-40 grader. Efter kanske en vecka där ska vi till lite andra öar, Koh Samet och min favvo-ö Koh Chang. Sen är det dags att lämna Thailand och ge oss in i Kambodja.

Just det, har börjat titta på Planet Earth nu och listan över ställen att besöka blir inte kortare direkt :)

Ha de bäst och hoppas våren sätter fart på riktigt!

Koh Phangan – En trevlig ö

Ja det har varit lite dåligt med inlägg på sista tiden och det beror på flera saker:
•    Det är varmt och skönt
•    Vi är lata
•    …


Men nu fixar det sig med ett inlägg som bara de mest hängivna läsarna kommer att orka läsa. Nu är vi nämligen lämnat Koh Tao och är på Koh Phangan vid en strand som heter ”Ao Thong Pan Yai”. Vi bor i en liten bungalow (Long Tail Resort) en sisådär 30m från stranden. Ja, jag vet vad ni tänker, det är ju lite i längsta laget; men vi kan leva med det då vi fick det billigt plus att vi dessutom har tillgång till internet från rummet! Vilket förklarar längden på detta inlägg.

De senaste dagarna har vi utforskat Koh Phangan. Tog lyxbåt från Koh Tao (kostade 85 kr istället för 75 kr…) som tog oss hit på en timme. Framme vid Tongsala irrade vi omkring en liten stund sen hyrde vi var sin ”moped” (det är 125:or så i Sverige kallas de lätta motorcyklar) och drog iväg.

Det är ett väldigt skönt sätt att utforksa en ö på. Vägarna är för det mesta bra, iallafall om man jämför med Koh Tao. Vilket i sin tur egentligen bara betyder att det faktiskt finns många vägar som är asfalterade och områdena med oväntade hål och ojämheter inte kommer så ofta. Men iallafall. Det är väldigt kul och skönt att bara glida omkring och stanna lite här och var.

För någon dag sen bestämde vi oss för att ta oss upp på en viewpoint. Och varför då inte den högsta toppen på 627m? Khao Ra hette den vilket direkt fick mig att tänka på Indiana Jones av någon anledning.

I flip-flops och utan någon egentlig aning om vägen drog vi iväg.  Men hur svårt kunde det vara? Inte så värst svårt, fast väldigt svettigt visade det sig. Väl uppe på toppen träffade vi inte på Indiana Jones men däremot tysken Wulfgang, och han hade minsann schyssta skor, en ryggsäck med lite förnödenheter och en hund som sällskap. Han skrattade lite åt våra ”skor” och vi pratade en liten stund och gick sedan ner tillsammans (jaha…man kanske blir sugen på att äta nått när man kämpar på uppåt i 35 gradig värme i någon timme?). På vägen ner träffade vi på ett gäng thailändare på väg uppåt och de hade minsann också flip-flops på sig vilket fick vårt val av skodon att kännas mycket mycket bättre av någon anledning :) Vi är nu certifierade ”flip-flops”-masters by the way 😉

Vi spenderade sedan två dagar på Koh Phangans livligaste strand, nämligen den strand där ”Full Moon party” hålls varje månad, Haad Rin Nok. Här är det en hel del människor men ändå väldigt lugnt. Det är väldigt lugnt överhuvudtaget på ön, ofta när vi åkt omkring har vi varit nästan helt ensamma. Imorse gick jag upp jättetidigt (08.00) och gick ner till stranden, den var helt öde, såg bara ett par thailändare som jobbade lite längre upp. Hade hela stranden för mig själv, nice nice ☺

Vi stannar nog på den här stranden ett tag för att sedan hoppa på våra fina mopeder och glida vidare runt ön. Resan just nu är mest charter-semester. Inget krångel, bara ta det lugnt och skönt.

En guldstjärna till den som orkat läsa hela inlägget! Om du bara bläddrat ner hit till slutet är det helt ok, det finns fina bilder att titta på ☺

Ha det bäst allihopa!

Dykning, dykning, dykning

Dyka är livet!

Det är helt galet underbart och helt galet slappt. Instruktörerna påtalar till och med hur viktigt det är att chilla mellan dyken och efter dyken. Man får inte anstränga sig mer än vanligt utöver dykningen, man får inte ens ta en massage. Det skulle påverka blodomloppet. Helt okej med oss -vi gillar att ta det lugnt.

Igår gjorde vi de första advanced-dyken och idag gjorde vi 30m och fish recognition på förmiddagen med början kl 07:00 och sedan vila till klockan 17:30 då det var dags för nattdyk. Det var helt fantastiskt!