Albaninen – The place to be

Oj vad kul det är att köra. Så pass att tiden till att skriva inlägg och fixa med bilder blir väldigt begränsad. Men nu sitter jag i ”Guest House Lin” i östra Albanien och tittar ut över sjön Ochra. Huset är som ett litet mini-reseort. Det ligger precis vid sjön och har en egen liten brygga. Trädgården har päron- och apelsinträd och familjen som driver stället är väldigt trevliga. Vilket gäller generellt i hela Albanien, de är väldigt trevliga och genuint glada över att hjälpa ett par vilsna hojåkare.

Att vara vilse i Albanien är lätt då garmin-kartan över Albanien mest liknar en karta över en öken. Vill man åka off-road finns det hur mycket som helst att göra. Vi reser för tillfället med Lu från Tjeckien. Vi träffade på honom vid ”Blue Hole” som är, som namnet antyder, ett djupt hål som det strömmar sötvatten ifrån. Hålet är nästan 50 m djupt och vattnet är nog bland det renaste vatten man kan hitta. Vi badade (eller mest doppade då vattnet var c:a 10 grader) och åt lunch med Lu då vi frågade om han ville slå följe. Mycket roligt.

Det är billigt att resa runt i Albanien och det finns, trots vad våra kartor visar, mycket att titta på. Från västkustens sandstränder till bergens skogar och floder. Skicket på vägarna varierar men är generellt väldigt bra. Det byggs och fixas precis överallt och inom ett par år kommer det att se väldigt annorlunda ut. Vill man åka off-road finns det hur mycket vägar / stigar / mark som helst att åka på och vi rekommenderar lätt att man åker hit. Dock med eget fordon då det i princip inte finns några allmänna färdmedel.

Bensinen är billigast hittills på resan och kostar c:a 160 lek / liter vilket motsvarar runt 11 kr. I Grekland låg bensinen på 1.7 Euro / liter. Just det, Grekland! Höjdpunkten (förutom den goda maten och de underbara vägarna) var Meteora med dess kloster på bergstopparna.

Nu ska jag dricka lite te, ta ett dopp i sjön och se hur lång tid övriga resenärer har tänkt sova egentligen :)

Till havs!

Detta inlägg skrivs på färjan mellan Brindisi, Italien och Patras, Grekland. Jag sitter på en liten stol med datorn på ett litet bord i en gång omgiven av människor som sover eller snart ska sova. Med vår goda framförhållning så hade vi givetvis inte bokat någon plats på färjan utan räknade kallt med att det så klart skulle finnas åtminstone en hytt ledig. Icke. Men det var helt ok att åka med ändå och lösa sovandet bäst man kunde. Vi är alltså inte de enda som valt detta alternativ. Tänk Finlandsfärja med tillhörande bar, kasino, taxfree och restauranger. Tänk dig sedan att det ligger människor precis överallt i alla gångar och på alla soffor och öppna ytor över hela båten. I någon av dessa gångar ligger alltså vi. Hojarna tryggt (hoppas vi) fastsurrade på bildäck under oss. Vi har njutit av första tallriken grekisk mat för denna resa, grillad souvlaki med tzatsiki. Grillat på däck. Mycket gott!
Så hur kom vi hit? Efter de Schweiziska alpvägarna med ett myller av hårnålskurvor tog vi oss över till Italien via Stelvio Pass. Ett välkänt pass som av Top Gear kallats ”The best road – in the world”. Och även om vi inte helt håller med om detta så är det helt klart en mycket rolig väg att köra. Roligast är dock vägen till passet och vägen efter passet. Hårnålskurvor är roliga, men de är inte så värst spännande eller sköna att köra genom. Mycket roligare när man kan ha lite fart och gasa genom kurvorna.

Vi la in en kurs rakt söderut efter passet för att ta oss ner längs med Italiens västkust. Nästa delmål var nationalparken och tillika världsnaturarvet ”Cinque Terre”. Temperaturen steg stadigt uppåt ju längre söderut vi kom. Vi alternerade mellan att köra längs med den stekheta kusten och i de mer svala bergen. Cinque Terre bjöd på imponerande kustvägar fyllda med pittoreska byar och italienare på vespor iförda flip-flops och hjälmar som mer fungerar som solskydd än stötskydd. Trafiken har vi inte haft några större problem med. Det gäller som vanligt att köra som alla andra gör. Får se hur det går att vänja sig av med det när man kommer hem bara…

Det får räcka för denna gång. Nästa inlägg kommer att handla om allt från hur gott det är med tonfisk (varje dag) samt Amalfi-kusten.