All-around är en mycket bra beskrivning av Michelins Anakee 2 däck. Under en sex veckors Europa-tur på våra BMW F800GS fick de visa vad de går för då resan genom 15 länder bjöd på minst sagt skiftande vägunderlag, väderlek och temperatur.
Hojarna var fullt utrustade med diverse skyddsutrustning samt tre välpackade aluminiumväskor vilket gav en vikt, fulltankad, på uppskattningsvis 270 kg. Till det tillkommer föraren, på ena hojen + 70 kg och på den andra +140 kg.
Däcket är mer ett vägdäck än off-road däck vilket var en av anledningarna till att vi valde däcket då det finns gott om asfalt i stora delar av Europa. I Sydamerika körde vi med Continentals TKC 80 vilket är ett underbart däck där förhållandena är omvända, dvs mer off-road än väg.
Vi kör sällan i högre hastigheter utan håller oss i spannet 5 -120 km/h och där ger Anakee 2 däcken en skön känsla av grepp vilket gör att man lätt vågar lägga hojen i kurvorna på asfalt. På grusvägarna har man givetvis inte samma grepp men de får klart godkänt och duger gott i touringsammanhang med fullpackad hoj.
Vi har tidigare även testat Michelins T63:or vilka är riktigt roliga off-road men passar inte alls lika bra på asfalt där de slits snabbt och dessutom låter en hel del. Anakee 2 däcken är tysta och har en helt ok livslängd. Efter 1800 mil är framdäcket helt slut medan bakdäcket nog har ett par mil kvar. Däcken utsattes för det mesta under dessa mil på en fullpackad hoj. I Italien, Grekland och Albanien hade vi temperaturer uppåt 40 grader. I Rumänien kördes de hårt på grus och skogsvägar. Där blev det även väldigt uppenbart att lera inte är något att rekommendera, vilket inte är så konstigt, men ger en ganska spännande upplevelse. Lite som att köra halkbanan för bil utan stödhjulen!
Slutsatsen är att däcket mycket väl lever upp till epitetet ”all-around”. Ska man ut på touring i Europa och inte bara tänker leta grusvägar (Rumänien rekommenderas för detta) passar det utmärkt då man är väl rustad för de allra flesta typer av vägunderlag som man stöter på.
Ni skriver att ni tältade största tiden på europa resan. Min fråga är om ni väljer campingar och hur är det säkerheten med tanke på stöldrisk. Rumänien verkade lite väl äventyrligt, är leriga vägar ofrånkomligt där?
Frågar eftersom vi planerat en liknande tripp som er till sommaren.
Vänligen
Jan carlsten
Hej Jan!
Ja det stämmer bra att vi tältade mycket under resan. Vi valde campingar på lite olika sätt. Ofta använde vi oss av våra gps:er och matade helt enkelt in camping eller motsvarande beroende på vilket land vi var i. Vi har Garmins Zumo 660 och den visade oss rätt många gånger.
Annars höll vi utkik efter campingskyltar. Flera gånger fricampade vi, en fördel med hoj är ju att man kan smyga undan lite. Vi blev aldrig bortkörda eller råkade ut för tråkigheter när vi fricampade, i Makedonien kom det förbi en man och frågade om han skulle köpa öl åt oss
Stöldrisken på campingarna kändes ganska låg, gick vi iväg från tältet och hojarna låste vi bara det som gick att låsa och hade med oss våra kameror och datorer. Oftast ligger campingarna lite avsides och de campingar vi var på kändes iallafall helt säkra. Bra att tänka på är att börja leta campin i tid, många campingar har ingen incheckning efter kl. 20. Det går dock oftast bra ändå då man kan ställa upp tältet och reda ut betalningen dagen efter istället. Vi har som regel att undvika att köra i mörker så gott det går. Svårt att bilda sig en uppfattning om läget när det är mörkt.
Det går att anpassa hur äventyrlig man vill att Rumänien ska vara! Det går att åka överallt på asfaltsvägar. De är visserligen i varierande skick, men alltid framkomliga. Speciellt med hoj då man kan undvika groparna lättare. Vi letade aktivt efter småvägar, skogsvägar och grusvägar….och vi hittade dem!
Mitt råd är att inte missa Rumänien, det är ett mycket vackert land. Här kan man även bo bra och billigt på de många guest-housen som finns (vi tältade nog bara en natt i Rumänien).
Ha det så kul i sommar och fråga om det är något mer du undrar!
Hej Roberto.
Läster ert reportage i senaste Alltomm.
Ni skriver om väg 127A. Jag har sökt men inte hittat denna väg. kan du beskriva var denna väg går?
Mvh Janne
Hej Jan Erik!
Väg 127A är ganska svår att hitta -både i verkligheten och på kartan. Den är i princip en ”genväg” mellan två större vägar (12A och 12C), och vägen i sig är i ganska dåligt skick och dåligt utmarkerad men ack så vacker.
Här är ett inzoomat parti som du kan titta på så länge tills jag lagt upp vår fullständiga rutt: http://maps.google.com/maps?hl=en&ll=46.692698,25.932365&spn=0.075121,0.103855&t=h&z=13
Hej,
Verkligen kul att läsa om era äventyr.
Jag undrar hur många mil det blev när ni körde på era BMW 650 Dakar hojar?
Uppstod det några speciella motorproblem under resan?
Mvh, Tobbe
Vad roligt att du uppskattar artiklarna!
Om du menar hur många mil vi körde i Sydamerika så var det ca 1900 mil. Hur långt vi körde totalt med de hojarna måste ha varit närmare 4000 mil.
Vi hade aldrig något problem med någon av motorerna, de funkade till och med bättre när vi var på 3000möh i Anderna konstigt nog. Däremot så uppstod ett glapp i en av kabelstammarna på den ena hojen vilket resulterade i att tändningen slogs av när man vred på styret. Detta fixade vi i Argentina hos en duktig mek på Dakar Motos.
mvh Jonas