Inspirationskväll med Primus och Brunton

Får några veckor sedan damp det ner ett mail i min inkorg. Det var från Eva på företaget Brunton. Brunton, som jag tyvärr måste erkänna att jag inte hört så mycket om tidigare, tillverkar bland annat kompasser, kikare och -kanske det häftigaste- mobila solcells-paneler för att ladda elektronisk utrustning i fält.

Brunton tillsammans med Primus bjöd alltså in mig och Roberto på en liten testkväll där vi fick klämma och känna på lite produktnyheter samt imundiga lite godsaker och dryck.

Renata
Renata

På den här kvällen var även Renata Chlumska, ”den hemliga svenska kvinnan som ska till rymden” som någon sa (inte så hemlig längre med andra ord), inbjuden att hålla föredrag om sin bestigning av Mount Everest och sitt Around America Adventure. Mount Everest i all ära, jag är själv inte så lockad av att klättra upp för ett blåsigt berg och riskera både det ena och det andra, men att paddla och cykla runt de 48 norra starerna i USA är verkligen något jag tycker var häftigt. Snacka om att man måste samla tankarna om man ska kunna planera och genomföra en sån grej -själv dessutom!

Bland nyheterna var som sagt Bruntons mobila solpaneler och Primus nya OmniFuel gjort i titan och därmed lättare än tidigare. Primus har även sett till att den där lilla mojen över brännaren inte kan lossna, vilket de fixade redan på förra versionen av köket. Men som sagt, nu finns det en ännu lättare variant vilket killarna på bloggen fjäderlätt borde uppskatta 😉

Förutom arrangörerna var det et 20-tal mat-, multisport och friluftsbloggare närvarande. Kolleger med andra ord som jag gärna velat veta mer om.

Brunton
Brunton

Allt i allt en väldigt lyckad och uppskattad kväll!

Regnfyllda dagar

Vaknade till en gråmulen dag. Utsikten var inte alls lika mäktig som dagen innan. Gjorde iordning en kopp te vid tältet och lyssnade vidare på min bok. Nästa gång jag tittar mig omkring är det klarblå himmel. Går ner till strandkanten och njuter av utsikten. Väcker Jonas och vi gjorde iordning frukost som till största delen bestod av resterna från kuchen-kakan vi köpt dagen innan. Inte ens nu orkade vi äta upp hela så vi gav bort det som blev kvar till ett trevligt sällskap som var ute och road-trippade och som även de skulle till Carretera Austral.

Vägen till staden med det fantasifulla namnet Panguipulli bestod av omväxlande nyasfalterad väg och dammig grusväg. Där intog vi en kaloribomb till lunch, Roberto tog en Churrasco och Jonas en hamburgare. Båda med lika flottiga som goda pommes frites.

I näheten av Los Lagos stanade vi vid en flod där det verkade vara lovande flugfiske. Jonas hann fiska lite sen kände vi de första vattendropparna. Vi hann få upp tältet och tarpen innan det riktiga regnet kom vilket var tur då det regnade kraftigt resten av den dagen. I Los Lagos hade vi köpt piroger till middagen och det visade sig vara de godaste pirogerna hittills på resan. Vad det var som gjorde de så speciella vet vi inte exakt, annat att det var ett annat kött i. Kanske kyckling.

Tack vare tarpen höll vi oss torra och kunde sitta utomhus och ha en brasa igång. Mycket trevligt.

Dagen efter stannade vi vid floden hela dagen. Det regnade av och till. Vid ett uppehåll åkte jag in till Los Lagos och köpte lite godsaker (bland annat Chis Pop) och middag. Det blev friterade piroger och sopaipillas minst sagt sprängdfyllda med ost. Jag såg när de gjorde dem och ostskivan var 10x15x2 cm. Galet gott!

Efter middagen blev det mera godsaker såsom läsk, jordnötter och såklart Chis Pops samtidigt som vi tittade på ”Remember the Titans”. En film som alltid får en på väldigt bra humör och som får en att vilja ge sig ut och uträtta stordåd :)

På väg mot Geisers del Tatio

(skrevs 13 jan) Befinner oss just nu på c:a 4200 m.ö.h i tältet. Jag har lite huvudvärk vilket nog med största sannolikhet beror på höjen. Inte tar jag det lugnt heller utan måste givetvis iväg och ta en massa kort. Detta när man blir anfådd av att bara böja sig ner :)

Vi åkte från Antofagasta söndagen den 10:e. Det tog emot att lämna släktingarna men det var samtidigt otroligt skönt att vara på väg igen. Tanken var att ta oss till San Pedro utan att köra på motorvägen (Ruta 5). Det gick bra även om vi inte tog exakt den väg vi hade tänkt oss. Men med en karta från 2005 så tycker jag ändå vi lyckades ganska bra.

Övernattade i en gammal flodådra någonstans i öknen. Dagen efter hamnade vi i Calama och inte i San Pedro som tänkt men vi passade på att tanka och äta en fyra-rätters lunch för c:a 60 kr.

I San Pedro hittade vi ingen gratis-camping så vi körde helt enkelt en bit från San Pedro och hittade ett fint ställe under ett par träd, dessa visade sig ha mördar-taggar. Men det gick bra ändå.

Nu är det alltså onsdag om jag tänker rätt. Vi började dagen med att köra in till San Pedro och fixa lite kartor och mat. Sen körde vi till en flod med c:a 29-gradigt vatten…gissa om det var skönt!

Efter någon timme där körde vi vidare uppåt mot ”Los Géiseres del Tatio”. Vi har svängt av vägen och hittat ett riktigt bra camping-ställe. Så otroligt skönt att ha motorcyklar som tar sig fram lite överallt. Skönast är att inte behöva ta några turer och att inte behöva passa tider, utan vi gör allt i vårt tempo.

Imorgon kör vi vidare uppåt. Geisrarna ligger på 4300m så det ska bli väldigt intressant att se hur vi och motorcyklarna klarar höjden. Vi är väldigt nöjda med vår utrustning. Köket, Tarpen och pannlamporna från Primus funkar klockrent. Ställen från BMW är vi helt kära i. Det håller oss svala mitt på dagen i öknen och håller och varma på kvällarna. Stövlarna sitter som gjutna och det är inget problem att gå i dem långa sträckor.

Vi börjar få mer och mer rutin på hur det är att campa och resa runt med motorcyklar. Det är en hel del saker att tänka på och vi kommer hela tiden på småsaker som vi förbättrar och anpassar efter behov.

Är alldeles för trött för att fortsätta skriva nu så det får räcka. Imorgon blir en ny spännande dag!

Ha det bäst!