På Koh Tao…igen!

Sen lyxvistelsen på Longtail Beach Resort har vi tagit det lugnt här på Koh Tao och hunnit med en hel del dykning men även ett par långa promenader. Riktigt kul att dyka med Nicklas! Eftersom han är divemaster blir vi en egen grupp och kan simma runt precis hur vi vill :) Har tagit galet många bilder och filmat en hel del under vattnet.

För ett par dagar sedan gick vi till ”Mango Bay” för att snorkla. Vi berättade för tjejen vi hyrde fenor av att vi skulle gå dit. ”Walk?! No! That’s very far!!”, sa hon med en uns av panik i rösten. Roligt med tanke på att ön från norr till söder är typ 8 km…så det kan rent avståndsmässigt aldrig vara riktigt långt någonstans. Vi promenerade iväg och c:a en timme senare och otaligt många höjdmeter upp och ner senare var vi framme.

Snorklingen var helt underbar. Vi hittade ett stort fiskstim som håller till på mellan 5-10m djup och lekte med fiskarna i någon timme. Svårt att beskriva känslan av att simma in i ett fiskstim och bli helt omringad av tusentals fiskar som långsamt simmar runt en. Overkligt och helt fantastiskt. Idag blir det mer snorkling, hoppas på bra siktdjup och fina fiskar.

Thailand är underbart. Även om just de här öarna ger en idyllisk bild av Thailand. Man ser ingen fattigdom eller elände då i princip alla som bor här jobbar med turister på ett eller annat sätt. De jobbar hårt med långa dagar men de vi pratat med trivs riktigt bra. Det är tyvärr inte lika lätt i andra delar av landet och vi kommer säkert få se mer av detta när vi rör oss på fastlandet.

Det jag gillar mest är alla som ler med hela ansiktet. Vilket är i princip alla. Ett leende som inte bara involverar mungiporna och aldrig når ögonen utan ett leende som delar hela ansiktet med ögon som skrattar. De må leva ett hårdare och enklare liv, men de lever så mycket mer intensivt, glatt och i stunden.

Som ni märker har vi inte kommit så långt rent geografiskt på vår stora resa. Efter mer än en månad har vi varit på Koh Tao, Koh Phangan och…ja just det, ett par timmar i Bangkok. Men vi är inte ledsna för det! Bara det att om vi fortsätter i den här takten kommer vi inte ha lämnat Sydostasien förrän 2012 😉

Planen som den ser ut just nu är att lämna Koh Tao imorgon för att åka till Bangkok. Där har vi en ambition om att utforska staden, trots att det kommer att vara mellan +35-40 grader. Efter kanske en vecka där ska vi till lite andra öar, Koh Samet och min favvo-ö Koh Chang. Sen är det dags att lämna Thailand och ge oss in i Kambodja.

Just det, har börjat titta på Planet Earth nu och listan över ställen att besöka blir inte kortare direkt :)

Ha de bäst och hoppas våren sätter fart på riktigt!

Dykning, dykning, dykning

Dyka är livet!

Det är helt galet underbart och helt galet slappt. Instruktörerna påtalar till och med hur viktigt det är att chilla mellan dyken och efter dyken. Man får inte anstränga sig mer än vanligt utöver dykningen, man får inte ens ta en massage. Det skulle påverka blodomloppet. Helt okej med oss -vi gillar att ta det lugnt.

Igår gjorde vi de första advanced-dyken och idag gjorde vi 30m och fish recognition på förmiddagen med början kl 07:00 och sedan vila till klockan 17:30 då det var dags för nattdyk. Det var helt fantastiskt!

Jag har nu äntligen fått komma ut ur garderoben

Igår på vårt måndagsmöte under punkten övrigt på agendan nämnde chefen att ”Jonas ska sluta”.

Jag blev helt paff, för det var jag inte riktigt beredd på. Men nu har jag äntligen fått komma ut ur garderoben och kan sluta smyga. Det känns jätteskönt!

Varje gång jag har pratat med mina kolleger så har jag velat berätta om min resa, men det har liksom inte gått. Allt som rör sig i mitt huvud nu är ju resan och det har varit så frustrerande att inte få dela med mig. Nu kan jag prata om resan och mina funderingar kring den och min vardag här hemma i Sverige fram tills vi åker.

Det är förresten roligt att alla frågar samma frågor när de får höra att man ska resa. De undrar alltid vart man ska, om man har köpt biljetter och hur länge man ska vara borta. Kom igen nu, vi ska inte åka på charter. Vi ska ut och resa! Vi vet inte när vi kommer tillbaka. Vi vet inte ens om vi kommer tillbaka.

Det här är liksom början på resten av våra liv. Det kan låta töntigt, men så är det. Vi köper en enkel biljett till ett varmt land och så får vi se vad som händer. Vi har ingen aning 😉

Planerna just nu går lite löst ut på att åka till Bangkok, stanna där nån vecka och träffa lite folk vi känner som är där, gå till tandläkaren och handla lite prylar. Sen bär det nog av till Ko Tao och träffa lillebror. Han borde vara färdig dykinstruktör då, så då kan vi starta med att dyka lite. Måste man planera så mycket?