BMW F650gs Dakar till salu

Så var det dags. Att sälja hojen känns lite vemodigt. Känns lite som att ge bort en kär vän. Vi har trots allt varit med om en hel del tillsammans.

Men det är dags att gå vidare. Inte för att hojen blivit gammal. Utan mer för att vi vill testa en nyare hoj med lite mer drag. Vi kan utan tvekan säga att Dakarerna är perfekta touring-hojar. De är bekväma, pålitliga, bränslesnåla och mycket roliga att köra på alla typer av underlag. Kommer våra nya hojar kunna leva upp till allt detta? Vet ej. Men en sak är iallafall säker…det kommer bli väldigt roligt att ta reda på det!

Tillsammans med AvaMc har vi snickrat ihop ett schysst paketpris på våra hojar:BMW F650gs Dakar
2x BMW F650 GS Dakar -2003
2x X-Litehjälm
2x Scott-jacka
2x Jofama-byxa
2x Jofama-handskar
2x SIDI-stövlar

Kostnad: 100.000 kr för allt. Eller 2199:-/mån/vän räntefritt utan kontantinsats. Detta erbjudande står kvar t.o.m nästa helg (till söndagen den 10/4)

Båda Dakarerna är utrustade med:
– Sidoväskor (BMW original)
– Toppbox (BMW original)
– Tankväska (BMW original)
– Centralstöd
– Motorskydd
– Motorskyddsbågar
…och lite annat smått och gott. Med andra ord är de helt resklara. Bara att hoppa på och ge sig ut på äventyr!

Våren är här nu. Vi får våra nya hojar om en vecka. Det känns bra :)

Laguna del Laja och tankar om mc-åkning i Chile

Vi åkte österut från agro-campingen för att komma till nationalparken ”Laguna del Laja” där vi eventuellt skulle stanna över natten. Resan dit bjöd på underbara grus- och asfaltsvägar. Som om inte detta i sig räckte hade vi det stora nöjet att hela dagen se vulkanen Antuco avteckna sig mot klarblå himmel och komma närmare och närmare.

Vi kom till nationalparken ganska sent på eftermiddagen vilket gjorde att inträdet var gratis (hade kostat runt 40 kr annars). Vi insåg när vi kört in i parken att det var en skidanläggning och att pisterna faktiskt låg på själva vulkanen. En aktiv vulkan. Körde runt i parken i c:a två timmar, hittade en camping men den var för dyr så vi valde att åka ut ur parken och köra till en camping som vi sett tidigare under dagen.

Ett mycket bra beslut då vi på campingen blev ”muy famosos” (mycket berömda) igen och tillbringade en väldigt trevlig timme med en stor familj som ville veta allt om oss och givetvis ta en massa bilder. En god middag bestående av en särdeles god tonfiskröra med pasta och en underbar natthimmel blev en perfekt avslutning på denna dag.

Att resa med motorcykel genom Chile är bjuder på väldigt omväxlande terräng. Min erfarenhet av att köra motorcykel var innan resan, minst sagt, begränsad. Första gången jag överhuvudtaget satte mig på en motorcykel var i Kambodja ett par månader innan denna resa. Sen blev det ett par intensiva månader i Sverige med övningskörning för att ta körkort för tung mc. Erfarenhet av att köra med en fullastad hoj på alla möjliga typer av terräng? I princip noll. Vi tog en tur på fyra dagar upp till Östersund men det var mest asfalt (även om vi hittade ett par mil med väldigt bra grusväg också).

Jonas hörde innan avresan av sig till en av chefsredaktörerna på DN Motor för att se om de var intresserade av vår historia och möjligen skriva en artikel om oss. Han fick då berättat för sig att jag var alldeles för kort för att köra en Dakar och att vi skulle vara tvungna att sänka den för att jag överhuvudtaget skulle ha en chans att nå ner till marken. Ja, han verkde ju ha full koll så det var bara att hålla med. Tyvärr blev det ingen artikel men vi fick iallafall klart för oss att jag inte skulle kunna köra min hoj (som jag redan då hade kört ett par hundratal mil). Nu, cirka 8500 kilometer senare, känns det som om jag på ganska goda grunder kan säga att han hade tokfel.

Min poäng med allt detta? Lyssna på dig själv, tro på dig själv, sikta dit du vill och kör på bara!

Ha det bäst :)

Dakar 2010

Vi tog en sväng ut i öknen igår och tittade på slutet av etapp 5 av Dakar. Det var torr, varmt och riktigt dammigt. Tycker synd om kamerautrustningen som nu behöver en rejäl rengörning. Det var riktigt kul att se alla fordon så nära inpå, mäktigt! Vi såg bland annat när Kapten Thomas Berglund (Nr.23) och Annie Seel (Nr.76) kom i mål.

Dakar rallyt har påverkat vår resa en hel del då många tror att vi deltar. Hela vägen upp från Valparaiso till Antofagasta var det folk som frågade om vi skulle vara med och som önskade oss lycka till.

Igår blev det dock lite väl extremt och vi fick känna på hur det måste vara att vara känd. Efter att vi tittat på slutet av etapp 5 åkte vi tillbaka mot Antofagasta. Det finns bara en väg så vi åkte samma väg som alla deltagare till viloplatsen vid Antofagastas landsmärke ”La Portada”.

Vägen dit kantades av människor och alla hälsade, skrek, vinkade och tog kort. Det var mycket trafik och köer då många ville till La Portada och titta. Dock inga problem för oss då vi åkte bredvid vägen och vid korsningar blev vi framvinkade av polisen som stoppade trafiken åt oss (!). Det var bara att vinka, le och köra vidare.

Väl framme åkte vi inte in i inhägnaden för alla deltagare då vi faktiskt inte är deltagare. Detta ledde till att vi parkerade utanför inhägnaden…big mistake. Folk flockades runt oss och ALLA skulle ha ett kort. Vi lämnade motorcyklarna och tänkte att det skulle lugna ner sig om vi gick en sväng. Det hjälpte inte. En promenad på kanske 50 meter tog 10 minuter då vi blev fotograferade minst 100 gånger med alla möjliga olika personer. Ingen idé att säga att vi inte deltog då ingen trodde vi pratade spanska och de brydde sig ändå inte. Måste ändå erkänna att våra ställ och motorcyklar är väldigt fina :)

Vägen hem var lika full av människor och bilar. Många som tutade, vinkade och hälsade. Vi åkte bredvid vägen och blev framsläpta av polisen. Just detta var väldigt bekvämt :)

På fredag ska vi se om vi kan hälsa på någon av de svenska deltagarna. Gärna Annie Seel då hon omnämnt våra motorcyklar som ”plast-dakarer” vilket vi tycker är väldigt roligt (och sant).

På söndag eller måndag åker vi vidare norrut. Vi är riktigt sugna på att komma iväg nu men inväntar helgen så att vi kan säga hej då till familjen här. Vi har haft det hur bra som helst och har även hunnit med att leka en del med motorcyklarna i öknen. HUR kul som helst.

Ha det bäst!