Ja så var man hemma igen. Väldigt oväntat. Blandade känslor. Jättekul att träffa nära och kära. Otroligt skönt med svensk sommar…även regnet..än så länge iallafall. Det luktar så otroligt gott överallt. Speciellt efter regn. Och så är det så tyst och lugnt. Inte människor precis överallt. Inga bilar/bussar/mopeder som tutar. Inga avgaser (nästan). Alla förstår en.
Men samtidigt…alla förstår en. Allt är enkelt. Allt är…lagom (ursäkta klyschan). Inte mycket har ändrats. Inte så konstigt såklart då det bara gått fyra månader. Men samtidigt konstigt för att dessa fyra månader som bara rusat förbi här hemma har för mig känts som fyra år. Man hinner inte med någonting på fyra månader samtidigt som man hinner resa genom fyra länder och uppleva hur mycket som helst. Har ofta funderat på detta med just tid och hur det kan uppfattas så totalt olika.
Om jag får välja så väljer jag helst en tillvaro där varje dag har en potential att ge en unik upplevelse. Där varje dag bjuder på utmaningar och chansen att verkligen uppleva något nytt. En tillvaro där varje dag käns som en vecka kändes när man var liten. Då det i början av sommarlovet var en nästintill oöverskådlig tid tills det var dags att gå i skolan igen. Säger inte att jag alltid kommer att vilja ha det så…det är trots allt väldigt osäkert eller kaotiskt eller hur man nu vill uttrycka det. En av konsekvenserna är iallafall att så fort det blir lite lugnt lämnar det mig rastlös och frustrerad. Kanske är ”svenssonlivet” det ultimata målet då det är tryggt och bekvämt. För vad mer kan man egentligen önska sig? Ställt i ljuset av hur andra har det i stora delar av världen ter sig svenssonlivet som en dröm. En illusion. Fast frågan är om det inte är en illusion även för oss? Finns verkligen detta perfekta lagom? Finns det inte alltid något att klaga på? Något som inte är precis rätt?
Nog om detta! Vår storslagna plan om att åka motorcykel i Sydamerika fortsätter. MC-kortet är klart! Målet var att ta det i slutet av juli vilket var lite optimistiskt med tanke på att vi kom hem i slutet på juni. Men med hjälp av vänner och vilja så går det. Efter en superintensivkurs dagen innan uppkörningen och morgonen precis innan så tog jag mitt mc-kort den 30:e juli i Eskilstuna. Otroligt kul 
Nu gäller det bara att komma på ett sätt att få motorcyklarna till Chile…vi kan ha stött på lite problem, men det löser sig säkert.
Just nu är vi i Östersund i Johns stuga och ska strax ut och bada, fiska…och åka motorcykel såklart!
Hijo, te escribo en castellano pues es mi primer idioma y me puedo expresar mejor.
Yo siento a veces que debes dar un paso adelante en tu vida. La posibilidad de viajar a otros paises i verse confrontado a otras realidades debe darte a ti nuevas formas de ver la vida. La vida en si es una aventura . Con muchas dificultades para algunos con menos para otros. El devenir diaro nos puede hacer crecer como personas pero eso exige también una actitud observativa de los cambios en esta intrincada red de acontecimientos en que nos envuelve dia a dia.
Llena tu vida de experiencias y transita a traves de ellas para poder crecer.
Ojala que algun dia puedas compartirlas con tus alumnos si es que te decides a ejercer tu profesion.
Chile será un buen lugar para acrecentar tus vivencias.
Deseo lo mejor para ti y espero que nos visites más seguido antes de que emprendas viaje nuevamente.
Te abrasa
Papa.