En tråkig dag idag

Det här skrev jag egentligen på vår resesida på backpacking.se den 7/10 men nu har vi ju en egen blogg so here it goes:

Jag var jättetrött igår, så där måndagstrött som jag brukar vara multiplicerat med 10. Nu sitter jag här på jobbet å vet inte vad jag känner.

Min lillebror ska till Thailand. Han åkte idag och ska vara borta till maj.

Jag hämtade brorsan som hade packat hela kvällen igår. När jag åkte till morsan där han var så var klockan redan efter tio. Jag var dödstrött. När vi hade sagt hej då till morsan så ville brorsan säga hej då till farsan. Vi åkte till farsan och pratade lite och blev där en stund. Kom i säng sent, kanske halv ett. Vaknade i morse av att brorsan var på väg. Klockan var halv fem. Det är mitt i natten för mig så jag sa hej då, helt groggy.

När klockan ringde och det var dags för mig att stiga upp var jag en zombie. Alltså mer än vanligt. Men jag lyckades ta mig upp ur min varma säng och tog en snabb dusch som vanligt. När jag gick till bussen ringde jag brorsan för att kolla att han var på väg och att allt var okej. Han var på flygplatsen och skulle checka in, men busschauffören hade väckt honom på bussen efter att de kört förbi terminalen. Som tur var så körde han tillbaka med honom till terminalen.

09:56 fick jag ett sms där det stog att bror satt på planet och skulle stänga av telefonen.

Det känns helt tomt nu. Fattade inte att han skulle åka förrän han åkt.

Både min mp3-spelare och min dator på jobbet jävlas med mig och spelar bara sorglig musik. Typiskt.

Nu vet jag verkligen hur det kommer kännas för de som vinkar av mig när jag åker. Jag menar, jag har ju alltid varit den som sagt hej då för att någon annan åker. Men när jag åker kommer det vara en helt ny känsla för mig. Och för morsan och farsan. De träffar mig ju ganska ofta eftersom vi bor så nära varandra, men brorsan är borta ganska mycket så honom träffar de bara ett par gånger per år.

Antar att det här är en av nedsidorna med att resa. Speciellt när man är borta så länge.

Författare: Jonas

Jag tillägnar denna resa min kära far, som på 70-talet körde runt på sin Honda CB750K i Europa. Jag tror farsan skulle hänga med på vår resa om han hade en hoj ;) Som rubriken antyder så heter jag Jonas. Jag föddes 1981 på Södertälje sjukhus och har sedan dess irrat omkring mestadels i Tumba. Bodde ett tag i Flemingsberg men har nu efter ett par vändor i Storvreten och Segersjö bott i Storvreten totalt ca sex år. Jag har jobbat med lite av varje och var inne på mitt elfte jobb innan jag sa upp mig i våras för att resa. Bland det roligaste jag har gjort, förutom att resa, har varit att köra skolklasser i turistbuss på äventyrsresor. Förutom alla jobb jag haft så har jag också hunnit med att pugga lite på KTH, dock så blev jag aldrig färdig men hoppas att få tid och lust till det. Precis som Roberto så värdesätter jag min fritid högt och det jag gillar att göra då är bland annat frilufsliv och modellflyg. Modellflygandet är än så länge ett substitut för att vara pilot vilket jag har velat i hela mitt liv. Jag är också intresserad av teknik och foto/video och hoppas kunna bli bättre på att både fota och redigera film. Det kommer bli mycket fotande och filmande framöver ;) Jag har också hunnit med att ha egen båt, eftersom jag gillar att fiska. Den är tyvärr såld numera och likaså är min första motorcykel.

Inspiration

Jag tittar väldigt mycket på film. Favoritgenre är sagofilmer som Harry Potter och Stardust, men framförallt storfilmer som Gladiator, The Rock och The Green Mile faller in i smaken. Ibland har det även hänt att jag läst en analog bok och då är det Munken som sålde sin ferrari som inspirerat mest. De filmer som inspirerat mig mest inför den här resan är:

• Into the Wild
• Babel
• The Bucket List
• Motorcycle diaries
• Long way round med Ewan McGregor och Charlie Boorman
• Long way down (se ovan)

Se oxå Robertos sida. Just det. Maila mig på jonas@flyvardagen.nu om du vill berätta något roligt. Visa alla inlägg av Jonas